alwaysfat

Idag har ett helt år gått sen jag tog min sista sil. Det känns... Sjukt konstigt. På ett sätt känns det som att det var bara ett par veckor sen och samtidigt en halv evighet bort, flera år. Tiden är rätt rolig ibland, den är både objektiv och subjektiv på samma gång. Ett år är ju alltid ett år men det kan kännas så himla olika.

 

Det var såhär långt jag sa att jag skulle klara - vad händer nu? Ska jag börja småknarka lite igen? Ska jag bara börja dricka alkohol? Ska jag fortsätta vara nykter? Jag har ingen aning. Till att börja med ska jag skriva klart och redovisa steg 1. För det var också ett av kraven jag hade på mig själv. Men efter det? Ingen aning.

 

Tänker inte ta min ettårsmedalj på NA. Vill inte ens gå dit, vill inte berätta för någon att jag har ett år nu, jag SKA inte berätta för någon. Dom vet ju att det är snart men dom vet inte exakt datum och jag tänker inte berätta det för dom. För jag vill fan inte ta den där jäkla ettårsbrickan. Har nån slags spärr. Vet inte. Vet bara att jag inte vill.