Har liksom svårt att leva i nuet, tar alltid ut allt (allt=allt dåligt) i förskott. Sörjer före det ens har hänt.
Trodde att gårdagen skulle bli katastrof-jobbig men det gick ändå rätt bra. Pga att jag för första gången någonsin stoppade i mig imovane på dagtid. I brist på riktig benso. Så det gick rätt bra. Tills den gick ur. Då stoppade jag i mig atarax istället. Hade bunkrat upp med vin (som jag köpte för mina sista pengar...) men blev så trött att jag gick o la mig kl 21 istället. Drack bara ett par klunkar när jag passerade kylen på väg från soffan till sängen.
Men behövde ju bara vakna imorse för att återigen känna som att jag kastats till helvetet. Fint att typ allt vin från igår är kvar i kylen men innan jag kunde börja tömma tetran så var jag tvungen att åka till stallet o lite annat som kräver bilkörning.
Nu är jag hemma igen och tänkte börja sippa. Kanske till o med orkar duscha sen när promillehalten gått upp lite.
Hatar att systembolaget har stängt på söndagar för risken finns att jag kommer vilja ha mer alkohol då.
Har bara en imovane kvar, hur ska jag klara mig när det är slut?
Började dåligt och verkar bara fortsätta i samma anda också. Och värre kommer det bli. Har typ tagit ett beslut som är det värsta någonsin men jag ser tyvärr ingen annan lösning. Det går inte längre. Men det är en bit fram i tiden som tur är, vet helt ärligt inte hur eller ens OM jag kommer klara av det.
Planerar redan ett fett jävla återfall efteråt, pallar inte känna allt. Måste bedöva på nåt sätt, tar för ont bara att tänka på. Och att sen verkligen uppleva det... Naaeh det är så otänkbart! Och samtidigt så oundvikligt.
Nämensåatteeeeeh vem vill knarka med mig typ till sommaren då?? Insåg precis när jag tänkte efter att jag inte har kvar en enda knarkarkompis. Vilket i vanliga fall är en bra grej såklart. Men inte nu. Eller inte då, snarare.
Vet att jag skriver luddigt och abstrakt men det känns fortfarande så overkligt så jag kan liksom inte ens skriva ner det, fixar inte att låta bokstäverna bilda dom orden. Inte nu. Helst aldrig någonsin.
