Misären
Kategori: Ana/Mia
När man precis hetsat i sig köttfärssås och bönpasta (den planerade middagen), två mackor med OST (inte enligt planen) OCH 4 hekto lösviktsgodis (definitivt inte enligt planen!!) när man dessutom varit på kalas tidigare på dagen och tvingats fika (försökte ta bara lite, känns ju som att nu spelar det inte så stor roll efter den här hetsen...) så ja... Då blir liksom ångesten för stor för mig att hantera.
Så jag står över toastolen och hulkar så tårarna rinner och jag inte kan andas ens lite genom näsan längre. Så det känns som att jag ska kvävas där och då av mina egna spyor.
Så mascaran man omsorgsfullt lagt på löses upp av salta tårar och rinner ut över halva ansiktet, kletas runt på ögonlocket så man knappt kan se.
Inte se och inte andas, bara hulka - är jag nöjd nu?
Det är allt annat än glamoröst.